"...De sju låtarna är fyllda av
tankar och åsikter som ackompanjeras
av en musikalisk explosion. Niina är
verkligen duktig på att hitta rätt känsla
i musiken för att lyfta fram texterna.
Det hörs så väl när en låt förmedlar
vemod, hopp eller någon annan del av
livets nyckfullheter.
Givetvis måste även de övriga musikerna
som medverkar berömmas, arrangemangen
är klockrena och här samsas bland annat
banjo med tvärflöjt, piano och snygga
körer. Niina har en ganska klassisk
folkmusikröst med vackra falsetter som
används väl. Däremot finns inte den där
skörheten som jag brukar uppskatta.
I det här fallet gör det ingenting.
Med Niinas något tuffare sång
blir varje ord hon sjunger genuint.
Jag tänker mer på Turid än på
till exempel Sofia Karlsson"...
Ur recension i eFolket
2019-08-02
 

"...Unelma fraserar och formar
sättet att sjunga så att hon blir
närbesläktad med Maritza Horns
fina album 'Jämmer och elände'
från 1978(...) Flera av låtarnas texter
är omvärldanalyser på ett personligt
sätt. Musiken går i den sköna
stämning som man kunde finna
på Pugh Rogefeldts debutalbum
'Ja dä ä dä' från 1969. Med andra
ord är det här skivan du bara måste
upptäcka. 
Lyssna nu för bövelen, det är en order".
Ur recension i Blaskans kulturblogg
2017-01-11


"Naivt, charmigt, lite som folkmusikens
Jonathan Richman".
Ur recension av EP:n "Bitar av Sverige"
i musikbloggen "Folk och Fä"
2016-12-27
 

"När sångerskan Niina Palm
spelade själv utan förstärkning
mitt i natten var det så
bra som det kan bli.”
Ur artikeln "En sävligare festival i år"
Smålandsposten 2011-07-09
 


"...Melodiös och finstämd debut (...) och som första skiva kan man ju börja undra över vart detta ska sluta?"
Ur recension i Nya Wermlands- tidningen 2010-07-16
 

"(...) Unelma visar sig vara någonting annat,
något väsentligt mer unikt. Det är stilrent och smart,
snyggt och välspelat och jag gillar verkligen den chanstagning det är att nischa sig så hårt".
Ur recension i Göteborgs- Posten 2010-04-14